Var med och bromsa massutrotningen!

Miljömagasinet nr 1, 2021. Klicka artikeln för att få större text.

 

 

Publicerat i miljö, Miljömagasinet, Natur | Kommentarer inaktiverade för Var med och bromsa massutrotningen!

USA:s Republikaner och Sveriges Liberaler kan skjuta sig själva i foten

Det finns likheter i  de problem som USA:a Republikaner och Sveriges Liberaler har att dras med. Men de eventuella lösningarna ser olika ut och resultatet kan i värst fall bli förödande.
Läs mera i den här ledaren:  Artikel i Miljömagasinet 4/2021

Publicerat i Internationellt, Partipolitik, Uncategorized | Etiketter , | Kommentarer inaktiverade för USA:s Republikaner och Sveriges Liberaler kan skjuta sig själva i foten

Viktiga frågor 2021

I en ledare i Miljömagasinet skev vi  om Det måste vi ta tag i 2021. Skribenter var Eivor Karlsson, Marica Lindblad, Roger Bydler  och Åke Askensten.

Detta måste vi ta tag i 2021

Låt 2021 bli räddningens år för klimatet.
Inför de senaste årens klimatmöten i FN:s regi har det pekats på hur viktiga dessa möten är för vår omställning till en hållbar värld. Tyvärr har inte dessa uttalanden följts av kraftfulla åtgärder. Utsläppen av växthusgaser har fortsatt att öka. I år har dock coronapandemins konsekvenser lett till att utsläppskurvan brutits nedåt.
Det stora FN-möte, COP 26, som skulle ha hållits 2020, men som nu har fått förläggas till november 2021, blir därför en viktig avstämning om ländernas åtaganden kommer att räcka för en fortsatt minskning av utsläppen. Eftersom det är fem år sedan Parisöverenskommelsen träffades ska alla länder lämna in så kallade ”nationellt beslutade åtaganden”, vilka kommer att visa om världen är på rätt kurs för den omställning vi står inför. Positivt är att USA åter kommer med i Parisöverenskommelsen. Flera länder har också satt målår för nettonollutsläpp, däribland Kina.
Det är nu hög tid att världens länder går från avtalsord till handling.
I krisläget är en vildvuxen och tufsig gräsmatta alltid något.
Tropiska skogar skövlas och bränns och tvingas ge vika för odlingsmark. Djur och växter trängs undan. Situationen i Sverige är också skrämmande. Här avverkar vi naturliga och rika skogar och ersätter dem ogenerat med ”granplantage”. Mångfald ersätts av enfald. Den höga efterfrågan på icke-fossila bränslen leder också till att uttaget av skogsråvara som ska gå till biobränsle ökar. Har vi råd med det? Fler och fler ekosystem drabbas och läget är allvarligt runt om i hela världen.
Men det är ändå glädjande att så många nu förstår vad biologisk mångfald betyder i generella termer. Var och en av oss kan också bidra med något som leder i positiv riktning. Vi kan agera som konsumenter och köpa bra produkter, och vi kan påverka våra politiker. Om vi har turen att ha tillgång till en trädgård kan vi odla äng, ordna bihotell och låta det vara lite allmänt stökigt. Det är en återgång till det naturliga som främjar mångfalden. Ingen har väl under året missat hur man snickrar sitt eget insektshotell och att gräsklipparen gör störst nytta inne i trädgårdsskjulet. Och visst är det coolt att ha en vildvuxen och tufsig gräsmatta?
Vi hoppas att medvetenheten om mångfalden ökar, och att vi kan se fram emot fler åtgärder för att värna den. För det behövs.
Social hållbarhet och solidaritet nödvändig.
Det sociala klimatet i samhället är viktigt. Nu mer än tidigare. Cononapandemin sätter samhället på stora prov och många utmaningar väntar 2021 och kommande år med risken för nya pandemivågor. Vi behöver en förstärkt sjukvård, men också en politik som håller ihop samhället, minimerar sociala klyftor och värnar miljön.
Vi lever i ett allt mer individualistiskt samhälle. Coronakrisen visar att samhället är sårbart. När företagen hotas av konkurs, många blir arbetslösa, sjukhusen utsätts för hårt tryck – då ansvarar man tillsammans med samhället för livet. Då prövas solidariteten.
Men likt Fågel Fenix, som med ny livskraft gång på gång återuppstod, kan vi under 2021 och framåt utveckla förståelse för hur individen och samhällets helhet påverkar varandra. Vi måste också hantera globaliseringen och stärka våra värderingar och vår miljö. Mycket står på spel.
Valet mellan hållbar och kraschad ekonomi.
2021 måste bli det år då inte bara Sverige utan hela världen på allvar börjar genomföra en kraftfull omställning till grön ekonomi. Vi riskerar, som FN nyligen rapporterat om, en temperaturökning på drygt 3 grader. Då handlar det inte bara om ekonomi utan om massdöd och förlorad livsmiljö. Ett katastrofläge.
Det är viktigt att vi får i gång den cirkulära ekonomin på allvar, och den utvecklingen måste stöttas av regeringar runt om i världen. I Sverige har vi gjort en del, men vi kan göra mycket mer. Men motståndet är starkt, inte minst från tilllverkningsindustrin som vill att tillväxten ska fortsätta i gamla, skadliga spår. Låt 2021 bli ett år som ger starka signaler för framtiden.
Vi måste inse att klimatet och ekonomin hänger ihop. Klarar vi inte att hålla nere temperaturhöjningarna under 2 grader får vi stora problem och vid 3 grader kraschar ekonomin – och vi med den.

 

 

 

 

 

 

Publicerat i Uncategorized | Kommentarer inaktiverade för Viktiga frågor 2021

Demokrati på glid med Trump

Det Donald Trump har gjort och gör kommer att ha effekter även efter att Joe Biden har flyttat in i Vita Huset. Den märkliga taktik Trump använt sig av kan bli som ett virus. Det har visat sig att lögner och överdrifter kan leda till framgång. Att det kan inspirera, det såg vi många exempel på i USA:s valrörelse.

Det är nu viktigt att det antidemokratiska viruset stoppas. Vi är inte ens i de demokratiska länderna på den säkra sidan. De högerpopulistiska krafterna är på gång i Sverige. Det duger inte längre att säga ”vi var naiva”. Vi måste istället vara klarsynta och bemöta de lögner som sprids.

I Sverige är ett tydligt exempel de kampanjer som bedrivs mot Miljöpartiet, främst i sociala medier där partiet anklagas för både det ena och till det andra. Exempelvis att plastpåseskatt är en MP-uppfinning och att öppna gränser skulle vara partiets politik.

Det är viktigt att minnas talesättet att om en lögn upprepas tillräckligt ofta kan den bli en etablerad sanning.

Lögnerna måste bemötas och flera demokratiska partier måste bli bättre på sociala medier. Mycket bättre. Det gäller att ta debatten.

Just Donald Trump insåg tidigt att sociala medier kan vara ett effektivt politiskt vapen. Han ständiga twittrande av märkliga och ibland osanna påståenden nådde i princip hela världen. Många okritiska personer tog intryck. Kronan på det trumpianska verket kom när han blev USA:s president trots att han totalt sett hade färre röster än Hillary Clinton.

Då klagade han inte på den amerikanska demokratin, något som han gör desto mer när han nu står som världrekordinnehavare av titeln ”Bad loser”. Han fortsätter att överklaga och spotta ur sig anklagalser om valfusk och annat. Detta trots att federala Election Infrastructureo Government Coordinating Council and the Election Infrastructure Sector Coordinating Executive Committees har tillbakavisat påståendena och slagit fast att detta val var det säkraste någonsin i USA. Det har också blivit nej för Trump & Co i flera delstaters domstolar.

Till saken hör att Bidens segermarginal blev allt större i rösträkningen slutskede. Men det påverkar inte heller en president som klamrar sig fast vid makten trots att han vet att han har förlorat.

Ett speciellt inslag i Trumps agerande är att han uppmanat sina supportrar att hålla sig ”redo” om han förlorar valet. Det har gett energi till beväpnade extrema grupper. Hans ord skulle kunna tolkas om en uppvigling till våld. Hans återkommande lögner och attacker mot myndigheter är oroväckande

Trump är missnöjd med massmedierna, nu även med favoritkanalen Fox News som ganska tidigt utropade Biden till segrare. I samband med de Tumpvänliga demonstrationerna den 14 november – där bland andra media kritiserades – twittrade Trump:”The Free and Fair Press is gone in our country. They only write about what they want to write about. SUPPRESSION!!” Men ett kännetecken för en fri press är ju just att den skriver det den vill.

Den 15 november såg det ut som att han började vackla. Han medgav att Biden vunnit men me tillägget ”riggat val”. Lite senare meddelade han inte medgivit något. Så kan det komma att fortsätta.

Trump använder sig av media så snart han kan. Det rapporterades att han i den första debatten mot Joe Biden ljög över 100 gånger. Rimligen rekord för en sittande president.

Även när Trump avgått är det risk för att hans antidemokratiska virus sprids både i och utanför USA. Det finns dunkla personer som har tagit till sig av hans metoder och förstått att det går att komma långt med lögner och konspirationsteorier.

Nu ska det sägas att Trump inte var först med sina oseriösa strategi och att det – tyvärr – finns de som är värre. Den kanske värste är det kommunist-kapitalistiska Kinas härskare Xi Jinping. Också i andra asiatiska länder förekommer långtgående fötryck – liksom i Arabvärlden. I Braslien finns Bolsonaro och i Ryssland har vi Putin och i Belarus Lukasjenka. Ungerns Orban är inte heller att leka med. Listan kan göras längre.

Vad kan vi göra för att denna demokratifarliga smitta inte sprider sig till demokratiska delar av världen? Trumps väljarbas ger en antydan. Där finns många lågavlönade, arbetslösa, många på landsbygden och en del känner att de hamnat vid sidan av det etablerade samhället.

I Sverige ser det inte så mycket bättre ut. Det finns motsättningar mellan stad och landsbygd, antalet trångbodda i utsatta områden kommer att öka med nästa flyktingvåg, arbetslösheten har gått upp liksom mängden fattigpensionärer, klyftorna mellan rika och fattiga har blivit större och många känner sig illa bemötta av myndigheter. Här har politikerna en del att ägna sig åt så att trumpianerna inte får fäste.

I Sverige verkar vi inte ha någon ledande trumpian i sikte. Men samtidigt är det oroväckande att en del Sverigemokrater inte förmår ta avstånd från Trumps agerande.

Det gäller att vi är uppmärksamma och tar avstånd. Corona är inte det enda farliga viruset.                                                                                                                                                                   Åke Askensten

Publicerad i Miljömagasinet v 45, 2020

Publicerat i Demokrati, Trump | Etiketter , , | Kommentarer inaktiverade för Demokrati på glid med Trump

De har blod på sina händer

På många håll i världen är demokratin i gungning. Det är inget nytt – men det är allvarligt. I vår närhistoria finns det åtskilliga exempel på hur mer eller mindre demokratiskt valda ledare utvecklats till diktatorer och folkfiender.

Ett typexempel på detta är Adolf Hitler som drev på antisemitismen med nazisternas förintelseläger och som dessutom startade andra världskriget – allt med förödande konsekvenser. Oroväckande länge fick nazisterna härja fritt men så gick stormakter som Storbritannien, Sovjetunionen och USA till motattack.

Hitler ska ha fått ett av sina omtalade vredesutbrott när Charlie Chaplins film Diktatorn kom 1940. Den allvarlige skämtarens film bidrog till att USA gick in i andra världskriget i ett läge då stora delar av Europa var på fallrepet.

Västmakterna fick hjälp av Sovjetunionen vars folk gjorde heroiska insatser. Men vi får inte glömma att Sovjet leddes av en diktator av värsta slag, nämligen Josef Stalin. Han blev med koncentrationsläger och annat östra Europas motsvarighet till Hitler. Men samtidigt bidrog hans land starkt till att Nazi-Tyskland besegrades.

Det är inte ovanligt att frihets- och demokratikämpar förändras till det sämre när det väl fått makten. Robert Mugabe i Zimbabwe och Kubas Fidels Castro är två exempel på personer som har omvandlats från folkbefriare till folkförtrtyckare.

Demokratin är nedtryckt i länder på alla kontinenter utom Australien. Kännetecknande för de icke-demokratiska länderna är våld mot den egna befolkningen och diktatorer som inte drar sig för mord.

I Europa har vi två mycket tydliga problemländer: Ryssland med Vladimir Putin och Belarus med Aleksandr Lukasjenko. Den senare anses vara Europas valfuskare nr 1 och har suttit 26 år vid makten. Men i samband med valet 2018 tröt tålamodet hos belaruserna och de gick ut på gatorna i gigantiska protester. Valfusket var uppenbart. Men poliserna gick våldsamt fram och det rapporteras om tortyr och dödsfall.
Valrörelsen hade vingklippts genom att oppositionsledaren Sergej Tichanovskij fängslades.   Hans hustru Svetlana Tichanovskaja tog över som ledare. Men mot valfusket hade hon ingen chans och efter hot flydde hon till Litauen, där hennes barn redan fanns.

Det enda tydliga stödet till Lukasjenko från omvärlden kommer från grannen Vladimir Putin. De är inte precis kompisar men samma andas barn. De tvekar inte att ta till våld för att trygga sin makt.

De båda träffades nyligen i Ryssland. Flera skribenter har ironiserat och varnat för att dricka te med Putin. Bakgrunden till ”skämtet” är att någon skulle ha lagt gift i den ryske oppostitionspolitikern Aleksej Navalnyjs te. Men sedan dess har det kommit uppgifter om att det fanns gift i en vattenflaska på hotelt. Det handlar om ett känt ryskt gift som använda av militären och agenter. Hur det går för Novalnyj återstår att se men han är på bättringsvägen.

Flera ryska oppositionella har mördats eller varit utsatta för mordförsök. Putin tvår sina händer men de bli aldrig rena. Även om han inte själv använt skjutvapen eller gift så hade han kunnat förhindra dåden.

Men värre än Putin är den kinesiske diktatorn Xi Jinping. Han lyckades nyligen förlänga sin mandatperiod och vad vi vet utan att någon vågade opponera. Men vi vet väldigt lite om vad som händer inne i denna kommunistkapitalistiska regim. Däremot känner vi till förtrycket mot muslimska minoriter, Falun Gong och folket i Honkong. Det är illa nog. Om Henrik Ibsen varit i livet skulle ha nog med iver skrivit en fristående fortsättning på sitt drama En folkefiende.

Det finns många diktatorer i världen. De har ett gemensamt: maktfullkomligheten. Och många av dem har blod på sina händer – och det går inte att tvätta bort.

Flera av dessa herrar har begått människorättsbrott och borde rannsakas av den internationella domstolen i Haag.

                                                                                     Åke Askensten

Publ i Miljömagasinet, sept 2020

Publicerat i Demokrati, Internationellt | Etiketter , , , | Kommentarer inaktiverade för De har blod på sina händer

Omstarter med plus och minus

Vi är inne i en kris. Det är inte bara en kris i nutid utan också för kommande generationer. Egentligen är det flera kriser som drabbat oss samtidigt och obarmhärtigt.

Coronaviruset och annat fortsätter att förpesta världen. Isarna smälter, temperaturerna ökar, vattnet stiger och skogarna brinner. Demokratin är under hot här och var.

Hur tar vi oss vidare ur detta? Det finns gott om tankar, en del är önsketänkanden och andra är realistiska eller direkt ofrånkomliga. Här ska vi ta upp en del av allt detta.

Låt oss börja med det globalt lilla men för oss viktiga: Sverige. Det handlar om en rapport från Stockholms Handelskammare: Idéer för ett starkare Sverige (Ekelids förlag). Ett antal personer har kommit med bidrag, var och en med utgångspunkt i det egna intresseområdet.

De skriver om hur Sverige ska kunna starta om efter coronakrisen. Det har blivit en kompott av ämnen, allt blandat med sakinformation och egna tyckanden. Mycket handlar om ekonomi och ganska lite om miljö och klimat. Sistnämnda är dock det som en skibent tar upp mer i detalj: Maria Wetterstrand. Som väntat är hon saklig och tydlig. Om viljan finns kan Sverige genomföra en grön omställning som blir ett föredöme för övriga världen.

Andra skribenter tar upp en del punkter som känns igen som Centerpartiets och Liberalernas bidrag till januariöverenskommelsen, som kom till efter senaste riksdagsvalet och som visar att de båda partierna har ett horn i sidan till löntagare och hyresgäster.

En del skribenter vill att lagen om anställningsskydd ska luckras upp till fördel för företagen och till nackdel för de anställda. Det ska bli enklare att avskeda folk. Vidare lägre ingångslöner och försämrad A-kassa.

Flera nämner enhetlig moms, sänkt skatt på arbete och bolag, höjd fastighetsskatt, slopade ränteavdrag, höjda statsbidrag till kommuner och regioner samt investeringsstöd till företagen.

Den gamla käpphästen om avskaffad eller urlakad hyresreglering föreslås av några. I praktiken innebär det höjda hyror och försämrat besittningsskydd. Alltså mer pengar för ägarna av hyreshus. Det är märkligt eftersom den sistnämnda gruppen redan har en mycket god lönsamhet. Bland det förmånligaste som finns är att äga hyreshus och det beror på dagens redan höga hyror.

I praktiken innebär rapportens ekonomidel att det inte blir så trevligt framöver för vanligt folk men desto bättre för företagen.

   Demokraternas presidentkandidat Joe Bidens program är både intressantare och mer betydelsefullt, inte minst globalt sett. Där kan man verkligen tala om omstart, jämfört med Donald Trumps politik.

Biden vill att USA ska återansluta sig till Parisavtalet och bli en ledande nation i arbetet för att motverka klimatförändringarna. Han ska bjuda in de största utsläppsländerna till en konferens om hur klimatpåverkan ska minskas. Det kan också bli fråga om strafftullar för de länder som inte tillräckligt minskar sina utsläpp.

I Bidens och andra Demokraters dokument ”Clean Energy Revolution” handlar det om 100 procent ren energi med nettonollutsläpp senast 2050. Mycket av utvecklingen ska styras med skatter, avgifter och bidrag.

Arbetet med elfordon ska påskyndas och spårtrafiken ”revolutioneras” med hjälp av stora investeringar.

Stödet till fossila bränslen tas bort och det blir ett stopp för fossilutvinning i bland annat Arktis.

Alla federala beslut ska tas med hänsyn till klimat och miljö.

I sammanfattning är detta en radikalisering av USA:s klimatpolitik. Men det förutsätter förstås att de amerikanska väljarna säger nej till en fortsättning mot avgrunden med Donald Trump.

Åke Askensten

(Publ i Miljömagasinet aug 2020)

Publicerat i Corona, Framtiden, Klimat., Trump | Etiketter , , | Kommentarer inaktiverade för Omstarter med plus och minus

Gör nytt – gör rätt!

Nationerna har flera svåra problem att hantera på vägen till den globala hållbarheten.Två av problemen är coronapandemin och klimatkrisen. De behöver kombinationslösas.

Pandemins stora problem kräver gör att effektiva åtgärder måste sättas om. Men det gäller också att planera för att hantera en andra coronavåg – och för kommande, okända virusutbrott. Vi kan inte sitta och vänta på en universell vaccinlösning. Däremot kan vi nu se till att de vackra orden om att skydda våra äldre och sköra blir verklighet.

Mitt i allt elände finns det föredömen – länder som har klarat sig lindrigt undan. Det gäller inte minst våra nordiska grannländer som inte ens sammanlagt är i närheten av det svenska antalet dödsfall. Speciellt intressant är Island som utlyste undantagstillstånd i början av mars. I juni hade landet 10 registrerade dödsfall.

Kiev, huvudstaden i Ukraina, har också en del att erbjuda i form av erfarenheter. Borgmästaren, den förre boxningsvärldsmästaren Vitalij Klytjko, har i TV berättat att man i Kiev började införa restriktioner i januari då virusutbrottet i Kina blev allmänt känt. Det var samtidigt som företrädare för svenska Folkhälsomyndigheten gjorde lugnande uttalanden om att den kinesiska smittan inte var något problem för Sverige.

I maj hade Kiev ca 600 registrerade coronafall mot över 10.000 i Stockholmsregionen (som har betydligt färre invånare).

Dessa olika bedömningar gjorde att Kiev kom igång tidigt och Stockholm – och Sverige – för sent. Det betydde att vi i Sverige inte var rustade för vad som komma skulle.

Men nu vet vi och nu är det viktigt att lära av det som har varit.

Klimatet och miljön har hamnat i bakgrunden när viruspandemin fått den stora uppmärksamheten. Redan innan pandemin hade vi kört in i väggen och 1,5 grader ser mest ut som en avlägsen vision. Men nu gäller det att tänka framåt och inse att dålig miljö är förknippad med dålig hälsa.

Det gäller därför att globalt sätta igång med kraftfulla miljöåtgärder för att minska kommande klimat- och viruskriser. På köpet kan vi få möjligheter att bygga upp en solid välfärd och ekonomi.

FN-chefen Antonio Guterres var tidigt ute och slog larm liksom Greta Thunberg med flera. Miljörörelsen var ännu tidigare. Guterres har sammanfattat det ungefär så här:

-Nu är det dags att mångdubbla våra ansträngningar för att bygga mer inkluderande och hållbara ekonomier och samhällen som är mer motståndskraftiga inför pandemier, klimatförändringar och andra globala utmaningar.

Men vilka makthavare är beredda att göra det som Gutterres säger? Med sittande presidenter kan han inte räkna med stöd från stora länder som Brasilien, USA och Ryssland.

Som vanligt måste någon ta på sig ledartröjan. Små länder som Sverige kan vara föredömen men det behövs mer än så. På den internationella nivån riktas blickarna hoppfullt mot EU. Förutsättningarna föreligger – även om det även där finns bromsklossar.

Det behövs kraftiga ekonomiska satsningar, inte minst genom statligt stöd till progressiva framtidsföretag. Det är då grundläggande att stödet villkoras med krav på åtgärder som verkligen leder till en hållbarhet. Kravlösa bidrag och lån till exempelvis fossilföretag och flygbolag duger inte. De har fått ett klimatskadligt stort politiskt stöd i många år och det har bidragit till klimatkrisen.

Men stöd behövs också till vården och omsorgen – vi får inte glömma välfärdsfrågorna

Både när det gäller pandemin och klimatkrisen finns det ett skäl att blicka tillbaka: att lära av misstagen. Men det allra viktigaste är att göra nytt och göra rätt. Moder Jord behöver en grön omstart.

Åke Askensten

(Publ i Miljömagasinet 12 juni 2020)

 

Publicerat i Klimat, Klimat., Miljömagasinet, Politik, Sjukdomar | Etiketter , | Kommentarer inaktiverade för Gör nytt – gör rätt!

Vi får en extremt ovanlig valrörelse

Oavsett om valet blir av som planerat i september 2022 eller tidigare (extra val) så blir det en valrörelse av tidigare icke skådat slag. Coronaspöket kommer att vara på plats. En del partier kommer att vilja ha räfst och rättarting – och alla kommer att lansera mer eller mindre storslagna satsningar.

En speciellt intressant fråga är vilken strategi de båda januaripartierna Centerpartiet och Liberalerna kommer att välja. När lämnar de regeringssamarbetet med Socialdemokraterna och Miljöpartiet? Och innebär det att de verkligen kommer att vara på fri fot? Eller faller de för locktonerna från höger?

Här en prognos i all enkelhet om hur valrörelsen kan komma att se ut.

Socialdemokraterna kommer att använda viruskrisen genom att lansera Stefan Löfven som landsfader och ordförande för ett parti som med lugn och stabilitet kan hantera också kommande kriser. I den utåtriktade självbilden kommer även Magdalena Andersson att ha en viktig roll enligt devisen pengar är makt. Hon blir en rikshushållare som både skär ner och presenterar nya investeringar som ska ta Sverige ur den nya fleråriga ekonomiska krisen. Då finns det inte plats för nybörjare.

Miljöpartiet har en besvärlig sits och kommer att som grundläggande strategi ha att klara 4-procentsspären. Allt därutöver är grädde på moset. Väljarna tror inte att MP kommer att kasta loss från S. Hur som helst så kommer partiledningen att inse att det inte håller att fortsätta i gamla hjulspår – även om miljö och klimat kommer att vara ett viktigt inslag. Men det är inte väljarnas toppfrågor. I stället handlar det om sjukvård, äldreomsorg, ekonomi och trygghet. Det vore konstigt om MP:s ledning inte tog till sig det.

   Vänsterpartiet kommer inte formellt att välja sida och kräver åtgärder främst när det gäller arbetslösheten, välfärden, marknadshyrorna och LAS. Det blir ett tomrum efter Sjöstedt i valrörelsen och den nya partiledaren kommer att ses som ett oskrivet kort. Men oavsett vem det blir kommer den personen förmodligen att fortsätta i Sjöstedts spår. Partiet gör klokt i inte ta några risker.

Liberalerna har farligt låga opinionssiffror och för Sabuni gäller det att vända skutan. Som lök på laxen har hon fått kritik för att hon ska ha anlitat lobbyister för att bli vald och att lobbyister har påverkat hennes budskap som ordförande. Hon har bestämt förnekat detta men skadan är redan skedd. Sabuni har ibland gett intryck hon vill att Liberalrerna ska lämna januariavtalet. Men så har det inte blivit. Det är troligt att L – av självbevarelsedrift – kommer att utropa sig som ett icke blockbundet parti.

Centerpartiet har i Annie Lööfs frånvaro haft svårt att få ut sin egen politik och partiet har fått använda sin roll som ett av januaripartierna. När det gäller de politiska blocken har C samma dilemma som Liberalerna. Att Sverigedemokraterna räknas in i högerblocket (tillsammans med M och KD) har inte gjort det lättare för centerpartisterna. Rimligen kommer C att frikoppla sig från blocken – om det inte händer något i opinionen som gör att den gamla alliansen skulle kunna återuppstå.

Moderaterna har också ett SD-problem som innebär att de inte gärna formellt kan bilda block med ett parti som fortfarande inte anses som rumsrent. Strategin kan då bli att försöka ta makten med hjälp av SD:s stöd i riksdagen utan att erbjuda ministerposter. I övrigt kommer M att gå till hård attack mot regeringspartierna som de kommer att utmåla som ineffektiva och långsamma i coronahanteringen och dess konsekvenser. Där kommer främst Löfven och Hallengren att hamna i skottlinjen.

Kristdemokraterna har en populär partiledare men en politik som inte är lika uppskattad av väljarna. Det ser ut som ett synnerligen svårlöst problem. De kommer inte att spara på krutet när det gäller regeringens coronaåtgärder. Frågan är om KD i valrörelsen vågar tala klarspråk och säga SD ska ingå i högerblocket.

Sverigedemokraterna hamnade i skuggan under viruskrisen och kan nu bara hoppas att epidemin inte blir långvarig. De vill kunna prata invandring och kriminalitet igen. Men de kommer inte att missa tillfället att i valrörelsen klaga på regeringens hantering av coronafrågorna.

De stora stridsfrågorna i valrörelsen blir främst arbetslösheten/sysselsättningen, ekonomin, sjukvården, äldrevården och tryggheten. Finansieringen av välfärden kommer upp i alla debatter. Skattehöjningar? Höjda avgifter? Låna ännu mer, alltså öka statsskulden?

Risken är stor att miljö- och klimatfrågorna kommer i skymundan när de flesta partierna kommer att vilja gå tillbaka till det gamla istället för att satsa på en grön omstart. Där har Miljöpartiet den inte helt enkla uppgiften att övertyga traditionalisterna om att ekonomi, miljö, klimat och hälsa hänger ihop.

Åke Askensten

(Publicerad i Miljömagasinet maj 2020)

Publicerat i Miljömagasinet, Partipolitik, Riksdagspolitik | Etiketter | Kommentarer inaktiverade för Vi får en extremt ovanlig valrörelse

En liten film och renare luft och trivsammare miljö. 65 sek.

Publicerat i Klimat, Kollektivtrafik, Tänk om | Kommentarer inaktiverade för En liten film och renare luft och trivsammare miljö. 65 sek.

DET NYA SVERIGE e.c.

Coronaviruset och den dödliga sjukdomen Covid-19 har redan börjat förändra världen och mer blir det. Men att skriva om vad som bör hända i hela världen, det kräver betydligt mer utrymme än vad som finns i den här spalten. Så den här texten får mest handla om det nya Sverige som vi kan se fram emot med undran, oro och kanske förväntan. Allt beror på vad våra politiker, företag – och vi själva! – gör.

Utan att blicka alltför mycket på den spillda mjölken så kan vi konstatera att de slopade eller kraftigt minskade beredskapslagren är något som vi får betala priset för nu. Liksom för att Folkhälsomyndighetens experter i januari och februari missbedömde effekterna av det virus från bland annat Italien som kom att drabba praktiskt hela Europa. Larmet borde direkt ha gått redan då till den svenska regeringen så att ett förebyggande arbete kunde ha startat i tid.

Men det kommer ett liv efter Covid-19 – om än inte för alla. Hur ska det livet se ut? Och vad ska vi göra för att det ska bli ett bra liv. Här några tankar om det.

Grundläggande måste vara att vi inte går tillbaka till det gamla, destruktiva utan går vidare och förbättrar miljö- och klimat – och därmed vår hälsa.

Ett program för ökad självförsörjning behöver tas fram i Sverige, liksom i andra länder. Det handlar inte minst om beredskapslager för viktiga produkter. Liksom ökad självförsörjning av livsmedel – nu ligger vi i Sverige på ca 50 procent.

Allt detta kommer att svida lite i plånboken men i dag förstår vi att det är det värt. För nya kriser kommer – och det kommer inte bara att handla om virus utan också om exempelvis miljö, klimat, ekonomi, terrorism, energi, flyktingströmmar och politiskt maktspel.

Det har kommit flera statliga utredningar om behovet av en fungerande svensk beredskapspolitik. Men i stort sett allt har förpassats till glömskans arkiv. Nu är det dags att damma av utredningarna som får bli en av grunderna för en ny beredskapspolitik. Den senaste utredningen kom i början av april i åroch handlar om ”Hälso- och sjukvård i det civila försvaret” SOU 2020:23.

Vården och omsorgen har hamnat i fokus på grund av krisen – och kommer att så förbli. Men en växande befolkning kommer vi att behöva betala högre löner och se till att personalen får en säker arbetsmiljö.

Vi ser nu hur utsläppen minskat i spåren av coronan. Där finns mycket att lära inför omställningen e.c.

Klarar vi inte klimatproblemen kommer andra problem förstärkas ytterligare. Vid en ekologisk kollaps får vi också en ekonomisk dito. Detta måste förhindras. Det är naivt – och farligt – att gå tillbaka till det gamla och tro att vi kan transportera oss och våra varor hur som helst och leva över våra gemensamma tillgångar.

Den under många år tilltagande globaliseringen har varit på gott och ont. Till det negativa hör de stora transportbehoven med tillhörande utsläpp. En enkel svensk åtgärd kan vara att stoppa importen av kött från till exempel Sydamerika. Det brasilianska och argentinska köttet bör konsumeras i hemmavid och möjligen i grannländerna. Hela världen behöver minska sin produktion av kött och annat som skadar klimatet.

En viktig del i det kommande svenska utredningsarbetet måste vara att öka den inhemska matproduktionen. Marken finns där och bör användas på ett optimalt klokt sätt. En bieffekt är av en ny livsmedelspolitik är ökad sysselsättning i det nya Sverige som måste hålla arbetslösheten i schack. Frågan om sänkt arbetstid är åter högaktuell.

Våra skogar är av olika skäl viktiga för ett hållbart samhälle. Den pågående skövlingen måste stoppas i alla länder. Det finns forskare som påpekar att när djuren jagas bort av exploateringen så är det logiskt att de flyttar närmare människorna. Klokt att hålla i minnet att det nuvarande virusutbrottet tros ha kommit från vilda djur i Kina.

Energin bör dessbättre inte vara något stort problem i det nya Sverige. Vinden, solen och det flödande vattnet finns där alltid och några riktigt stora lagringsinvesteringar lär inte behövas.

Civilförsvaret måste förstärkas för att vi ska klara kommande kriser och det innebär att anslagen till det traditionella krigsförsvaret får minska.

Förutsättningarna för en ny och bättre tillvaro finns. Men det kommer att ta tid och det kommer inte att vara gratis.

Åke Askensten
(Publicerad i Miljömagasinet)

 

Publicerat i Corona, Miljömagasinet, Uncategorized | Etiketter | Kommentarer inaktiverade för DET NYA SVERIGE e.c.