Nu kan skjutningar äntligen minska

Folk skjuts till döds på öppen gata eller på restaurang. Sverige är ett av de värsta länderna i Europa räknat per capita när det gäller skjutningar.

Mest är det kriminella som skjuter varandra. Men ibland kommer oskyldiga emellan. Rädslan sprider sig och de som kan flyttar från de mordstadsdelarna.

Polisen verkar stå handfallen. Folk vågar inte vittna och brottsplatsundersökningarna ger sällan några substansiella ledtrådar. Skräcken liksom narkotikan breder ut sig. Narkotikan är de kriminiella gängens främsta födkrok.

Nu ska Polisen åter prioritera skjutningarna. Samtidigt ska de prioritera en hel del annat som andra former av mord, våldtäkter, smuggling, ekonomisk brottslighet, gränskontroller och spaning efter terrorister samtidigt som blåljuspersonal behöver skydd. Även poliserna behöver ibland skydd vid utryckningar. Snart är nästan allt prioriterat och resultaten blir därefter.

Men sedan årsskiftet har Polisen fått ett nytt hjälpmedel som kan ge helt andra resultat: den skärpta vapenlagen med längre straff och möjlighet att hålla gripna kvar längre vid vapeninnehav. Det minskar gripnas möjligheter att gömma undan vapen och ger Polisen mer tid attt agera. Med fler vapensbeslag kan tidigare brott klaras upp genom jämförelser med kulor och hylsor.

Det är viktigt att Polisen nu mer fokuserar på att ta reda på vilka som har eller kan tänkas ha vapen. Det kan ske genom traditionell spaning, telefonavlyssning och kontroll i bostäder och bilar. Dessutom måste Polisen ha speciella nummer för visselblåsarna att ringa till utan att de fastnr i en växel.Grundläggande är att tullen också blir effektivare.

Det ska inte i ett rättssamhälle råda någon tvekan om att medborgarna ska kunna känna sig säkra på gator och torg. Men dit är det en bra bit kvar. Det är brist på poliser och kommer så att vara under åtskilliga år.

Ännu har den nya vapenlagen ha haft någon märkbar effekt – året har inletts med flera skjutningar. Men på sikt kommer lagen att få stor betydelse.

Nu finns alltså nya möjligheter att sätta de presumtiva skyttarna bakom lås och bom innan de har hunnit mörda någon.

Men mycket lite talas om hur man hjälper de utsatta, ensamkommande eller familjer som socioekonomiskt befinner i ett svårt läge. Den som får en trygg uppväxt blir oftast inte kriminell. De sociala insatserna måste prioriteras i de utsatta områdena så att barnen inte växer upp narkotikabrottslingar och i värsta fall mördare.

Åke Askensten
(publicerad i Miljömgasinet)

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.