Så tar kommunistkapitalisterna över

Det diktatoriskt styrda Kina är sedan länge en militär och ekonomisk stormakt. Kommunism och kapitalism blandas här i aldrig tidigare skådad blandning.Och mera kommer.

Nu börjar allt fler bli oroliga över att den kinesiska   regimen och dess företag konsekvent expanderar även utanför landets gränser. Frågan är var det kommer att sluta. Hur är det med de ekomiska ambitionernas koppling till de poltiska?Den kommunistkapitalistiska expansionen sker både storskaligt och småskaligt.

En av de riktigt stora händelserna inträffade 2005 då kinesiska Lenova köpte PC-enheten av det amerikanska flaggskeppet IBM. Sedan har det rullat på världen över. Börserna är globala. Handeln är i mångt och mycket oreglerad – utom i Kina. Där styrs det mesta med järnhand.

Afrika har blivit ett speciellt och ganska lätthanterat mål för de kinesiska företagen. Kinas investeringarna på den afrikanska kontinenten är mycket omfattande – liksom inflytandet. Inte så förvånande eftersom det handlar om en ekonomisk jätte i en en världsdel med låg levnadsstandard men   med stora mineraltillgångar. I Afrika är behovet av ny infrastruktur stort och Kina ställer villigt upp med lån. Pekings kassakista verkar vara lika gigantisk som valutaöverskottet.

Även i Sverige försöker kinesiska företag få inflytande. För några år sen etablerade sig Bank of China på en adress invid Stureplan i Stockholm.

2017 anmälde två kinesiska företag intresse av att i Brofjorden (Lysekil) bygga vad som skulle bli Nordens största containerhamn. Stora investeringar i järnväg, broar och annan infrastruktur fanns med i bilden. Men reaktionerna blev starka och kineserna drog sig ur.

De ofinansierade svenska höghastighetsbanorna är en sockerbit för riskkapitalister och andra. Kinesiska investerare visade redan 2017 intresse för att bygga och/eller finansiera höghastighetsbanor mellan Stockholm och Oslo.

Men eventuella kinesiska investeringar i Sverige är bara småpotatis jämfört med vad som händer i övriga världen. Det är till exempel anmärkningsvärt att kinesiska intressenter köper skolor i USA och exporterar varor för enorma belopp. Trump morrar men börja kanske så smått inse att USA inte har så mycket att vinna på ett handelskrig mot Kina – och inte heller mot grannarna Mexiko och Kanada. EU är heller inte att leka med.

De kinesiska makthavarna är nog inte speciellt oroade över Trumps utbrott. Han uppmuntrar snarare till ökade insatser i övriga världen. Kina vill exempelvis etablera ”den ny sidenvägen” ett jättelikt projekt som genom ny infrastruktur ska binda samman landet med Afrika, Europa och Mellanöstern.

Men vem är det som de berörda länderna lierar med sig i projekten? Jo, en diktatur. Omvärlden verkar med få undantag blunda för att Kinas regim nonchalerar mänskliga   rättigheter och yttrandefrihet, torterar Falun Gonganhängare, ockuperar Tibet och bygger konstgjorda militäröar i Sydkinesiska Sjön.

När det verkligen gäller väger de politiska ideologierna lätt mot pengarna. Men själva behöver vi inte köpa produkter som kommer från diktaturer.   Konsumentmakten är i teorin stor men är tyvärr inte särskilt använd.

Åke Askensten

(Publicerat i Miljömagasinet nr 25, 2018)

Det här inlägget postades i Utrikes och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.