Robotarna och arbetslösheten – vem ska betala?

Som barn skrev jag en uppsats om framtiden. Jag trodde att tekniken skulle gå framåt så mycket att vi kunde ligga vid swimmingpoolen, äta vindruvor och ta det lugnt.

De var en barnslig framtidsvision för så har det inte blivit. Men den grundläggande frågeställningen kvarstår: Vad ska vi göra när tekniken tar över mer och mer? När robotarna och och konstgjord intelligens förändrar samhället.

En mer konkret och brutal fråga: Hur ska vi ekonomiskt stödja de personer som robotarna gjort arbetslösa?

Starka krafter inom företag och forskningsinstitutioner driver på utvecklingen. Vinsterna ska öka genom billigare arbetskraft. Vilka drabbas då av detta? Detta debatteras knappast i Sverige – här handlar det mer om lägstalöner för flyktingar. Viktigare är faktiskt hur vi ska hantera beskattningen av robotarna och de problem som följer i robotarnas spår.

Inte oväntat finns det olika uppfattningar om hur hårt robotarna och den artificiella intelligensen kommer att slå mot arbetande och arbetssökande. En del tror att upp till 80 procent av de nuvarande jobben på sikt kommer att försvinna eller ersättas. Andra menar att den siffran är för hög och tillägger att erfarenheten visar att ny teknik inte sällan innebär att nya arbetsuppgifter skapas.

Erfarenheter finns men de handlar mest om vilka arbeten som ersatts eller kraftigt förändas. Där har vi bland annat butiksanställda, bankpersonal, industriarbetare, postanställda, bokningspersonal, nummerupplysare, telefonister, översättare. Listan kan göras mycket längre.

Detta har skett successivt och arbetslösheten är i en del länder – till exempel Sverige – ganska låg.

Alltså kan det finnas viss tillförsikt. Men en del bedömare tror att nästa steg, som är väldigt nära, kommer att ge snabbare förändringar och innebära ökad arbetslöshet.

Det är uppenbart att robotar kommer att göra folk arbetslösa, oklart i vilken takt och omfa

Alla delar av samhället verkar dåligt förberedda på det som komma skall. Prognoserna är nog inte särskilt mycket tillförlitligare än i min skoluppsats.

Här några exempel på vad samhället måste ta ställning till:¤ Beskattning e dyl av robotar (ramaskrin är att vänta från företagen).¤ Ersättningen till arbetslösa, kopplad till robotbeskattning.¤ Förändrat försörjningsstöd – kan basinkomst/medborgarlön vara ett alternativ?
¤ Konsekvenserna av att robotar ersätter människor inom vården och äldreomsorgen.¤ Kortare arbetstid.

Det där är ett axplock bland framtidsfrågorna – det finns många fler. Alla frågorna har det gemensamt att de är kontroversiella.

Stridigheter är därmed att vänta inom politiken och på arbetsmarknaden. Det är oundvikligt. Men det viktigaste är att tänka i förväg och ha beredskap inför en framtida utveckling som kommer att vara snabb och laddad med överraskningar.

Åke Askensten

(Publicerad i Miljömagasinet)

 

Det här inlägget postades i Arbetlöshet och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.