Gör nytt – gör rätt!

Nationerna har flera svåra problem att hantera på vägen till den globala hållbarheten.Två av problemen är coronapandemin och klimatkrisen. De behöver kombinationslösas.

Pandemins stora problem kräver gör att effektiva åtgärder måste sättas om. Men det gäller också att planera för att hantera en andra coronavåg – och för kommande, okända virusutbrott. Vi kan inte sitta och vänta på en universell vaccinlösning. Däremot kan vi nu se till att de vackra orden om att skydda våra äldre och sköra blir verklighet.

Mitt i allt elände finns det föredömen – länder som har klarat sig lindrigt undan. Det gäller inte minst våra nordiska grannländer som inte ens sammanlagt är i närheten av det svenska antalet dödsfall. Speciellt intressant är Island som utlyste undantagstillstånd i början av mars. I juni hade landet 10 registrerade dödsfall.

Kiev, huvudstaden i Ukraina, har också en del att erbjuda i form av erfarenheter. Borgmästaren, den förre boxningsvärldsmästaren Vitalij Klytjko, har i TV berättat att man i Kiev började införa restriktioner i januari då virusutbrottet i Kina blev allmänt känt. Det var samtidigt som företrädare för svenska Folkhälsomyndigheten gjorde lugnande uttalanden om att den kinesiska smittan inte var något problem för Sverige.

I maj hade Kiev ca 600 registrerade coronafall mot över 10.000 i Stockholmsregionen (som har betydligt färre invånare).

Dessa olika bedömningar gjorde att Kiev kom igång tidigt och Stockholm – och Sverige – för sent. Det betydde att vi i Sverige inte var rustade för vad som komma skulle.

Men nu vet vi och nu är det viktigt att lära av det som har varit.

Klimatet och miljön har hamnat i bakgrunden när viruspandemin fått den stora uppmärksamheten. Redan innan pandemin hade vi kört in i väggen och 1,5 grader ser mest ut som en avlägsen vision. Men nu gäller det att tänka framåt och inse att dålig miljö är förknippad med dålig hälsa.

Det gäller därför att globalt sätta igång med kraftfulla miljöåtgärder för att minska kommande klimat- och viruskriser. På köpet kan vi få möjligheter att bygga upp en solid välfärd och ekonomi.

FN-chefen Antonio Guterres var tidigt ute och slog larm liksom Greta Thunberg med flera. Miljörörelsen var ännu tidigare. Guterres har sammanfattat det ungefär så här:

-Nu är det dags att mångdubbla våra ansträngningar för att bygga mer inkluderande och hållbara ekonomier och samhällen som är mer motståndskraftiga inför pandemier, klimatförändringar och andra globala utmaningar.

Men vilka makthavare är beredda att göra det som Gutterres säger? Med sittande presidenter kan han inte räkna med stöd från stora länder som Brasilien, USA och Ryssland.

Som vanligt måste någon ta på sig ledartröjan. Små länder som Sverige kan vara föredömen men det behövs mer än så. På den internationella nivån riktas blickarna hoppfullt mot EU. Förutsättningarna föreligger – även om det även där finns bromsklossar.

Det behövs kraftiga ekonomiska satsningar, inte minst genom statligt stöd till progressiva framtidsföretag. Det är då grundläggande att stödet villkoras med krav på åtgärder som verkligen leder till en hållbarhet. Kravlösa bidrag och lån till exempelvis fossilföretag och flygbolag duger inte. De har fått ett klimatskadligt stort politiskt stöd i många år och det har bidragit till klimatkrisen.

Men stöd behövs också till vården och omsorgen – vi får inte glömma välfärdsfrågorna

Både när det gäller pandemin och klimatkrisen finns det ett skäl att blicka tillbaka: att lära av misstagen. Men det allra viktigaste är att göra nytt och göra rätt. Moder Jord behöver en grön omstart.

Åke Askensten

(Publ i Miljömagasinet 12 juni 2020)

 

Det här inlägget postades i Klimat, Klimat., Miljömagasinet, Politik, Sjukdomar och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.